Vård handlar om medmänsklighet och trygghet i livets mest sårbara stunder. För att skapa en trygg kvinnovård som håller ihop behöver vi gå från kalla marknadsmodeller till en politik som sätter människan och personalens villkor i centrum. Därför är det dags att prioritera patienten framför systemet.

Ett löfte mellan människor

Vård är i grunden ett löfte mellan människor. Det handlar om ett löfte om att den som är sjuk, sårbar eller rädd ska mötas med kunskap, värme och respekt. För mig är det självklart att en trygg kvinnovård ska utgå från våra gemensamma behov, inte från marknadens logik.

När livet förändras genom graviditet, födsel eller klimakteriet behöver kvinnor en vård som ser hela människan. Dessutom handlar det om trygghet i livets mest omvälvande stunder. Därför måste vi bygga systemet på professionalitet, kontinuitet och medmänsklighet.

När systemet inte räcker för en trygg kvinnovård

Under lång tid har vi sett hur resurserna inom vården inte riktigt räcker till. Personal vittnar ofta om hög arbetsbelastning och om verksamheter där tiden för mötet med patienten krymper. Samtidigt fungerar inte vård som vilken marknad som helst.

När vinstintresset tillåts bli en drivkraft riskerar fokus att förskjutas från patienten. I stället för långsiktighet och kontinuitet kan kortsiktiga ekonomiska incitament få större utrymme. Det är inte så vi bygger en trygg kvinnovård. Eftersom vårdens kärna alltid är relationen mellan människor, måste vi värna kontakten mellan patient och personal. Trots detta ser vi ett system där ekonomiska modeller styr mer än medicinska behov.

Politisk vilja för bättre kontinuitet

Lyckligtvis finns det samtidigt goda exempel som visar att förändring är möjlig. I regioner där vi tar ansvar förs en politik för att stärka förutsättningarna. Ett sådant arbete handlar om att fler kvinnor ska få en egen barnmorska genom hela graviditeten. Eftersom kontinuitet i mötet skapar förtroende, ger det en mer trygg kvinnovård för både mor och barn.

Vidare är klimakterievården ett viktigt område. Under alltför lång tid har denna del av kvinnors hälsa varit underprioriterad. Därför är det en viktig jämlikhetsfråga att stärka kunskapen och tillgängligheten. När politiken vågar prioritera rätt kan vi erbjuda en trygg kvinnovård genom livets alla faser.

Personalens villkor är grunden för trygghet

Vi kan aldrig prata om vårdens utveckling utan att tala om arbetsvillkoren för dem som arbetar där. Barnmorskor, sjuksköterskor och undersköterskor bär varje dag upp verksamheten. Deras kompetens är vår viktigaste resurs, men trots det möter många en vardag med hög belastning. För att säkerställa en trygg kvinnovård måste personalen ha rimliga förutsättningar.

Karensavdraget är ett tydligt exempel på en orättvisa som slår hårt mot vårdens anställda. Eftersom man inte kan ta med sig jobbet hem, innebär sjukdom ett direkt ekonomiskt avbräck. Att ta bort karensavdraget handlar om respekt. Sammanfattningsvis handlar det om att visa att vi värdesätter deras arbete i handling.

En välfärd med hjärtat som kompass

Inför internationella kvinnodagen behövs mer än symboliska handlingar. Vi behöver en politik som tar kvinnors hälsa på allvar. Det betyder att vi måste våga prioritera långsiktighet framför marknadsmodeller. Dessutom måste vi lyssna på personalens erfarenheter.

Slutligen ska kvinnor kunna känna förtroende i mötet med vården, oavsett var i landet man bor. En trygg kvinnovård handlar om vilka värderingar vi låter styra välfärden. Jag är övertygad om att vi kan bygga en vård där människan alltid går före vinsten.

Pia Gillerstedt
Social- och omsorgsråd