Sedan Tidöregeringen tog makten har Sverige blivit ett mer ojämlikt land. Fattigsverige växer, och barnfattigdomen riskerar att öka ytterligare. Nu går Tro och solidaritet och HBTQ+Socialdemokraterna samman med de tre övriga sidoförbunden i ett gemensamt krav. De kräver att politiken stoppar fattiglagarna. Moderpartiet driver samma linje i riksdagen.
Politik är alltid ett val
Ingen ekonomisk kris tvingar fram fattiglagar. Det är i stället ett politiskt vägval, och det finns alltså andra vägval att göra. Jag är stolt över hela vår rörelse. S-kvinnor, SSU, Tro och solidaritet, S-studenter och HBTQ+Socialdemokraterna säger nämligen ifrån tillsammans, samtidigt och samstämmigt. Det visar att det här inte är en enskild sakfråga för ett förbund. Tvärtom är det en gemensam värdering som går genom hela partiet.
Fattigsverige och barnfattigdom, sidoförbunden och moderpartiet går samman
Sidoförbundens gemensamma krav
I maj i år gick något ovanligt. Alla fem av Socialdemokraternas sidoförbund, däribland Tro och solidaritet och HBTQ+Socialdemokraterna, gick samman i ett gemensamt uttalande. Sara Kukka-Salam, förbundets nationella ordförande för Tro och solidaritet, formulerade budskapet skarpt. Hon menar att Tidöpolitiken håller på att skapa ett nytt Fattigsverige. Det tänker förbunden inte acceptera.
Kraven var konkreta. Höj försörjningsstödet. Säg nej till bidragstaket. Rulla tillbaka försämringarna i a-kassan. Återställ högkostnadsskyddet för medicin. Förbjud att vräka barnfamiljer. Säg nej till förslaget om kvalificering till välfärden.
Moderpartiet och riksdagen
Det som gör det här extra tungt är att moderpartiet står bakom samma linje i riksdagen. Socialutskottet behandlade i maj regeringens förslag om bidragstak och sänkt försörjningsstöd. Socialdemokraterna reserverade sig mot delar av förslaget, och partiet menade dessutom uttryckligen att barnfattigdomen kommer att öka om riksdagen klubbar igenom förslaget.
Trots det röstade riksdagen ändå igenom bidragstaket den 26 maj. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet reserverade sig, men riksdagen röstade till slut ner deras invändningar. Sidoförbunden och moderpartiet talar alltså med en och samma röst. Den rösten hörs nämligen från gräsrotsnivå ända in i riksdagens utskott, även om den hittills inte fått gehör i kammaren.
Oberoende varningssignaler
Varningen kommer nu även från ett håll som inte går att avfärda som partipolitik. Finanspolitiska rådet, regeringens egen oberoende granskningsmyndighet, skriver i sin årsrapport 2026 att bidragstaket ger begränsad effekt på sysselsättningen. Rådet slår samtidigt fast att reformen innebär en risk för ökad barnfattigdom. När regeringens eget oberoende ekonomiska vaktbolag varnar för samma sak som sidoförbunden och moderpartiet, blir det svårare att avfärda oron som opposition för oppositionens skull.
Sara Kukka-Salam har tidigare varit lika tydlig i andra delar av samma politik. I februari i år kritiserade hon regeringens hållning mot nyanlända. Hon kallade den ett uttryck för vad hon beskrev som ett klassförakt i Tidöpolitiken. Samma grundton går igen i maj-uttalandet. Hon är övertygad om att den ekonomiska politiken tydligt straffar dem som redan har det svårast.
Reformen genomförs nu i steg. Redan den 1 juli 2026 infördes krav på läkarintyg och aktivitetskrav för den som får försörjningsstöd, tillsammans med nya sanktionsavgifter. Den 1 januari 2027 skärps det ytterligare. Då börjar både bidragstaket och begränsningen av försörjningsstödets storlek gälla på allvar.
Ännu en reform som flyttar kostnader till kommunerna
Från 1 januari 2027 inför regeringen ett krav på kvalificering för nyanlända för att de ska få tillgång till vissa bosättningsbaserade förmåner, som barnbidrag, viss föräldrapenning och bostadsbidrag. Den som bott fem år i Sverige kvalificerar sig, eller snabbare genom arbete. Socialdemokraterna i riksdagen varnade under debatten för att reformen i praktiken flyttar kostnader och problem från staten till kommunerna. Fler som inte kvalificerar sig söker i stället kommunernas försörjningsstöd. Ökade kostnader för försörjningsstöd betyder mindre pengar kvar till annat. Skola, vård och omsorg får mindre i kommun efter kommun, Kungälv inkluderat.
Varför Fattigsverige är en fråga även för Kungälv
Konsekvenserna landar i kommunerna
Det är lätt att tänka att riksdagsbeslut om försörjningsstöd och bidragstak är en långt bort-fråga, något som stannar i Stockholm. Så är det inte. Det är nämligen i kommunerna som konsekvenserna landar, i socialtjänsten, i skolan, och i barnens vardag. Ett barn som inte har råd att följa med på fritidsaktiviteter bär med sig det beslutet långt efter att riksdagsdebatten är glömd. Detsamma gäller ett barn vars familj tvingas flytta efter en vräkning. Det är dessutom vår egen socialtjänst i Kungälv som möter familjerna när det ekonomiska skyddsnätet brister, inte riksdagen.
Kungälvs eget ansvar
Därför är det ingen slump att vårt eget valprogram för Kungälv lovar något konkret. Alla barn och unga ska kunna delta i fritidsaktiviteter, oavsett familjens ekonomi. Det är ett lokalt svar på ett nationellt problem. Det är ett sätt att bygga en buffert runt de barn som annars riskerar att hamna utanför. Annars avgör beslut långt bortom deras kontroll deras vardag.
Kungälv behöver därför göra sin del på två sätt. Vi måste hålla fast vid våra egna löften. Samtidigt måste vi vara tydliga, tillsammans med hela rörelsen, om att den nationella politiken måste ändra riktning. Jag är själv ordförande för Tro och solidaritet i Göteborgsområdet. Det gör frågan extra angelägen för mig personligen, utöver mitt kommunala uppdrag.
Mönstret känns igen. Jag har tidigare skrivit om hur otryggheten ser ut för äldre hbtq+personer i äldreomsorgen, och samma sak gäller här: de som redan är mest utsatta drabbas hårdast när tryggheten brister.
I Kungälv fortsätter vi att göra vår del. Vi kan inte ensamma stoppa nationella fattiglagar, men vi kan se till att inget barn i vår kommun straffas för sina föräldrars ekonomi när det gäller rätten till en trygg fritid.
Ett Sverige där alla kan känna framtidstro börjar i de val vi gör, både i riksdagen och i kommunfullmäktige. Det är just de val vi upprepat gör som har byggt Fattigsverige. Andra val kan riva det.
Pia Gillerstedt (S) Ordförande Tro och solidaritet Göteborgsområdet
