Den 2 juli i år lade regeringen fram en lagrådsremiss som förändrar spelplanen för landets kommuner. Från 1 januari 2027 ska kommuner och regioner ha en robust förmåga att upprätthålla sin samhällsviktiga verksamhet, både vid fredstida kriser och vid höjd beredskap. Under den kommande femårsperioden ska vi i praktiken kunna klara oss själva i minst två veckor, med egna resurser, om det värsta skulle hända.

Vad kravet faktiskt betyder

Det handlar inte om abstrakta principer. Det handlar om att skolan ska kunna servera mat, att äldreboenden ska kunna fortsätta fungera, och att sjukvården ska kunna ta hand om sina patienter, även om leveranser och stödsystem utifrån skulle utebli i två veckor. Lagen ersätter en beredskapslagstiftning från 2006, och bakgrunden är tydlig: skogsbränderna 2014 och 2018, migrationskrisen 2015 och covid-19-pandemin har visat att kommuner behöver vara förberedda på riktigt, inte bara på papper.

Infrastrukturen är grunden kravet vilar på

Ett sådant krav går inte att uppfylla utan att den underliggande infrastrukturen håller. Mat, vatten och reservkraft måste finnas där redan innan krisen inträffar, inte ordnas fram när den redan är ett faktum. Här har Kungälv faktiskt något att utgå från. Vattenverket i Dösebacka, som vid invigningen kallades Sveriges modernaste, förser inte bara Kungälv utan även Ale, Stenungsund och Tjörn med rent dricksvatten. Det är precis den typen av robust bas som gör tvåveckorskravet möjligt att nå, i stället för ett önsketänkande på papper.

Så håller vi Kungälv rustat för framtiden

Vi har redan stakat ut en tydlig linje i kommunen. Genom en aktuell klimatanpassningsanalys tar vi reda på exakt hur vi står rustade mot översvämningar, ras och skred. Dessutom bygger vi upp våra lager av det mest nödvändiga, mat och material. Samtidigt håller vi ett nära och löpande samarbete med de som redan kan det här bäst, nämligen Frivilliga resursgruppen och hemvärnet, i stället för att uppfinna hjulet på nytt.

Det är kloka och nödvändiga beslut. Men med den nya lagen på plats blir de dessutom bråttom. 2027 är närmare än det låter. Jag har tidigare skrivit om hur sårbar just vård och omsorg är när krigsplacering och bemanning inte hänger ihop, och samma sårbarhet gäller infrastrukturen i stort. Robusthet byggs inte i sista minuten.

Beredskap enligt vårt valprogram

I Socialdemokraterna Kungälvs valprogram 2026 till 2030 har vi fångat precis den känslan. Beredskap är inte bara lager och listor. Det handlar om tillit, övning samt ordning och reda. Därmed bär skolan, vården och omsorgen även när det blåser som mest. En liknande inriktning syns i Socialdemokraternas nationella valplattform. Därför lovar partiet att bygga ut det som får hela samhället att fungera: vägarna, sjukvården, elen och maten på bordet.

Våra lokala mål och de nationella ambitionerna drar alltså åt exakt samma håll. Det visar tydligt hur en enskild kommun som vår hänger ihop med den större bilden av ett starkare Sverige.

Min egen erfarenhet av vad beredskap kräver

Jag är utbildad beredskaps- och säkerhetssamordnare, med kunskap från både civila och militära sammanhang, och jag har lärt mig en sak om och om igen genom den utbildningen: det som avgör hur ett samhälle klarar en kris ligger sällan enbart i förråden. Det ligger i om systemen håller, om personalen har övat, och om vi faktiskt litar på varandra, vilket inkluderar invånare, föreningsliv och kommun tillsammans.

Den nya lagen sätter en tydlig deadline på det arbetet. Det är bra. Nu gäller det att vi i Kungälv faktiskt är redo när 2027 kommer.

Pia Gillerstedt (S) Social- och omsorgsråd