En tredjedel av Sveriges föräldrar uppger att de haft svårt att äta sig mätta, en ökning från året innan. Det är siffran som säger allt om varför ekonomisk trygghet för barnfamiljer måste vara en av valets viktigaste frågor.

Verkligheten bakom siffrorna

Matpriser som skenat. Hyror som ökat. Bolån som blivit dyrare. Samtidigt har de allra rikaste fått mer. Sverige är dessutom det enda av våra nordiska grannländer som inte höjt barnbidraget under kostnadskrisen. Det är den verkligheten unga barnfamiljer möter just nu, och den syns inte bara i statistiken. Den syns i vilka som väljer bort matvaror i kassan, och i vilka som stressar över nästa hyresavi.

Ett samlat plånbokslöfte

Jag skrev nyligen om löftet om dubbelt barn- och studiebidrag inför jul och sommarlov. Det är nämligen en del av något större. Socialdemokraterna föreslår ett helt paket för att stärka unga familjers ekonomi. Barn- och studiebidraget höjs med 200 kronor i månaden. Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs dessutom med upp till 1 000 kronor i månaden. Tandvården blir avgiftsfri för unga. Kollektivtrafiken blir gratis för unga och studenter.

Ett konkret räkneexempel visar vad det betyder i praktiken. Ta en familj där båda vuxna arbetar, till exempel som polis och sjuksköterska, med två barn. De får omkring 2 200 kronor mer i månaden med de här förslagen. Det är pengar som gör verklig skillnad mellan en stressad och en trygg vardag.

Samma mönster som i Fattigsverige

Det här hänger ihop med det jag skrev om Fattigsverige tidigare i sommar. Då handlade det om vad som riskerar att rasera tryggheten, bidragstak och kvalificeringskrav. Nu handlar det i stället om vad som kan bygga upp den igen. Det är alltså två sidor av samma mynt. Å ena sidan gäller det att inte försämra villkoren för de som redan har det tufft. Å andra sidan gäller det att aktivt stärka ekonomin för unga familjer som håller ihop vardagen på marginalen.

Vad det betyder för Kungälv

Unga barnfamiljer i Kungälv märker precis samma sak som familjer i resten av landet. Matkassen kostar mer. Hyran äter en större del av lönen. Den nationella politiken sätter förvisso ramarna. Men det är i vardagen här i kommunen som effekten känns, i förskolan, på fritidsgården, och runt köksbordet.

Jag vill att Kungälv ska vara en kommun där unga familjer känner att det går att få ihop livet. Inte bara överleva det. Det kräver att den nationella politiken går i rätt riktning. Det kräver dessutom att vi lokalt fortsätter bygga vidare på det som redan fungerar.

Pia Gillerstedt (S) Social- och omsorgsråd