Du visar för närvarande Trygghet för våra fyrbenta familjemedlemmar,  dags för ett svenskt skyddsnät?
Genom åren har min familj delat livet med flera fyrbenta familjemedlemmar, min border terrier Poppe och vår samojed Bessie, mammas pomeranianhundar Charlie och Pysen, och nu vår chihuahua Kelly. Poppe hade inga hälsoproblem, men desto mer attityd. Utan en bra försäkring hade vi inte kunnat ge våra hundar den vård de behövde genom åren.

Trygghet för våra fyrbenta familjemedlemmar, dags för ett svenskt skyddsnät?

  • Inläggsförfattare:
  • Lästid:5 minuters läsning

Veterinärpriser i Sverige har skenat med 55 procent på fem år, och för mig handlar det om betydligt mer än siffror, det handlar om tryggheten för våra fyrbenta familjemedlemmar. Socialdemokraterna har krävt krafttag mot veterinärjättarnas ockerpriser och vill utreda fasta prislistor och stopp för vinstjakten. Jag tror att vi kan gå ännu längre, med inspiration från Norge.

Sällskapsdjuren är en viktig del av folkhälsan

Veterinärpriserna i Sverige har stigit kraftigt de senaste åren. Enligt Socialdemokraternas egen genomgång har priserna skenat med hela 55 procent på bara fem år, långt mer än i våra grannländer. Det är därför glädjande att partiet nyligen gick ut och krävde krafttag mot veterinärjättarnas ockerpriser. Socialdemokraterna vill bland annat utreda fasta prislistor och stoppa vinstjakten i djursjukvården, ett viktigt initiativ för att bryta den rådande marknadsdominansen.

Men för många människor handlar frågan om betydligt mer än priser. En stor del av den psykiska tryggheten i vardagen finns i hemmet på fyra ben. En hund eller en katt är en ovärderlig källa till social samvaro och livskvalitet, särskilt för våra äldre eller för personer som lever i ofrivillig ensamhet. Djuren motverkar isolering och förbättrar folkhälsan på ett mycket konkret sätt.

Djurägande har blivit en klassfråga

När en akut veterinärräkning landar på tiotusentals kronor handlar det inte längre bara om djurskydd. Det har blivit en djup klyfta i samhället. Denna utveckling har lett till att tusentals svenskar har hamnat hos Kronofogden på grund av obetalda veterinärräkningar.

En pensionär med låg marginal ska inte behöva ställas inför valet att ta desperata lån eller avliva ett i övrigt friskt djur. Denna situation skapar en enorm psykisk ohälsa hos drabbade djurägare. Att tvingas ta bort en familjemedlem på grund av en tom plånbok är en djup orättvisa som vi inte kan blunda för.

Det är därför helt nödvändigt att vi reglerar marknaden politiskt. I sitt nationella åtgärdspaket föreslår Socialdemokraterna bland annat att vi tittar på Tysklands system med fasta pristariffer. Dessutom vill man undersöka den franska modellen, där veterinärerna själva måste äga klinikerna för att stoppa externa riskkapitalbolag från att plocka ut stora vinster. Du kan läsa hela Socialdemokraternas åtgärdspaket mot veterinärockret här.

Men parallellt med dessa långsiktiga lagändringar är jag övertygad om att vi också måste bygga konkreta, ideella alternativ. Vi behöver ett starkt och medmänskligt skyddsnät som fångar upp de djurägare där det ordinarie systemet sviker.

Lisaklinikken i Norge visar vägen

I vårt grannland Norge har man visat att det är fullt möjligt att skapa ett sådant komplement. År 2023 öppnade organisationen Dyrebeskyttelsen Norge Lisaklinikken i Oslo. Detta är landets första helt kostnadsfria veterinärklinik för djurägare med mycket begränsad ekonomi.

Kliniken drivs som en icke-vinstdrivande verksamhet genom donationer, stiftelser och fonder. Dessutom har kliniken ett smart samarbete med universitetet. Därför kan framtida veterinärer få värdefull praktisk erfarenhet under handledning. Detta är en behovsprövad insats som inte konkurrerar med den vanliga marknaden. Den fångar helt enkelt upp de djur och ägare som annars lämnas helt utanför.

Vi kan komplettera politiken med civilsamhället

Jag hoppas och tror att vi i Sverige kan gå i en liknande riktning. Samtidigt som vi utreder hårdare regler för riskkapitalisterna, bör samhället underlätta för den idéburna sektorn och etablerade djurskyddsorganisationer att starta liknande kliniker. Staten, regionerna eller kommunerna kan till exempel bidra med lokaler eller startstöd. Om vi dessutom kopplar ihop verksamheten med utbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) stärker vi både kompetensen och samhällets beredskap.

Att ha ett sällskapsdjur och kunna ge det grundläggande vård ska inte vara en lyxvara förunnat några få. Det handlar om att hålla ihop samhället, värna folkhälsan och skydda de mest sårbara. Detta är en utveckling som jag tycker att vi tillsammans måste hitta breda, trygga lösningar för att vända.

Trygghet i vardagen ska gälla alla, oavsett storleken på plånboken. Låt oss tillsammans driva på för politiska lösningar som håller ihop vårt samhälle och skyddar de som behöver det allra mest, både två- och fyrbenta.

Pia Gillerstedt (S)