Debatten om juridiskt kön skapar den ena rubriken på den andra. På många sätt kan det tolkas som att det är rädsla som styr. Vi ser med oro hur tonläget höjs och hur unga transpersoners psykiska hälsa hamnar i händerna på dem som inte kan föreställa sig hur det är att vara fast i en kropp som inte stämmer överens med hur man identifierar sig som person.

I betänkandet kan vi se hur våra grannländer har liknande lagar och även om ansökningarna initialt ökade finns det inget som tyder på att de stora problem som olyckskorparna skriker om har blivit verklighet där. Något som finns i andra länder, men där vi i Sverige ligger efter är möjligheten att välja X i pass och andra officiella dokument, det är alltså ett alternativ till att välja att definiera som kvinna eller man. För er som nu känner er kränkta över att man kan välja något annat – det handlar inte om er. Det handlar om att själv få välja vilken information om sig själv man lämnar ut.

Detta lagförslag handlar om juridiskt kön, inte fysiskt korrigerande ingrepp, det ligger i en annan lag. Att framträdande politiker inte kan skilja på detta är skrämmande. Om man blandar ihop dessa lagar, vad har man då mer svårt att skilja på?

Den psykiska ohälsan hos de personer som inte identifierar sig med den kropp de är födda med är otvetydigt hög. Vi vet om att väntetiden i vården är lång och med hur det ser ut i dagsläget inom vården är ställer vi oss tveksamma till att en regering som är så splittrad i detta kommer att skjuta till de medel som behövs för att säkerställa att transvården kan på ett bra sätt kan säkerställa en god vård i tid för att minska den psykiska ohälsan. Det handlar om människors liv.

Det är förvånande att ciskvinnor och cismän inte förstår vikten av att få leva som det kön man själv definierar sig som. Hur många av dessa individer skulle uppskatta att bli kallade hen eller motsatt kön? När politiska företrädare påvisar en sådan okunskap måste vi reagera för denna lagen är inte till för ciskvinnor och cismän. Den är till för den som inte är cis.

Om vi väljer framtidstro och lösningar istället för rädsla kan vi se att rätten till skydd när en individ är utsatt för våld har inget med kön att göra. Försvinnande få ställen med omklädningsrum kontrollerar kön annat än med ett kryss i en ruta. För dessa är lösningen enkel, ett omklädningsrum där man byter om ensam. Vi hoppas att ni återigen förstår att detta inte handlar om er som inte tycker det är konstigt att byta om inför andra, det handlar om dom som har andra behov. Det skulle dessutom gynna många fler, allt från de som är obekväma med sin kropp (oavsett orsak) till de som av religiösa skäl inte kan byta om framför en annan person (inte ens en av samma kön).

Så juridiskt kön är vad som kommer stå i pass och officiella dokument lika lite som ciskvinnor och cismän vill att det ska stå något annat än vad de definierar sig som vill transpersoner att det ska stå fel. Är detta så svårt att förstå?

För styrelsen i HBTQ+ Socialdemokraterna i Göteborg
Annelie Schagerström Ordförande
Pia Gillerstedt Vice ordförande