Krigsplacering i vård och omsorg pågår redan i många av Sveriges kommuner. Men bristande bemanning, otydliga regler och tunga familjekonsekvenser gör systemet svagare än det borde vara. Ska krigsplaceringen faktiskt fungera när krisen kommer måste vi täppa till dessa hål nu, i fredstid.
Krigsplacering pågår redan i dag
Många tror att krigsplacering inom vård och omsorg är en framtidsfråga. Så är det inte. Sveriges Kommuner och Regioner slår fast att kommuner och regioner redan i dag ska planera sin krigsorganisation och skapa en bemanningsplan. De krigsplacerar också nyckelpersonal. Frågan handlar alltså inte om vi ska krigsplacera. Frågan handlar i stället om systemet faktiskt håller när det prövas. Som social- och omsorgsråd i Kungälv ser jag tre områden där vi måste bli bättre.
Kompetensbrist gör krigsplacering i vård och omsorg tandlös
Kommunal har pekat på ett allvarligt problem. Kungälvs omsorg drivs till största delen av undersköterskor, vårdbiträden och biträden. Socialstyrelsen slår dessutom fast att äldreomsorgen behöver 50 000 fler anställda till 2030. Ett papper om krigsplacering löser med andra ord inte den bristen på egen hand. Om vi saknar personal i vardagen saknar vi den också i kris. Vi måste därför satsa på grundbemanningen innan vi litar blint på krigsplaceringslistorna. Högre personaltäthet och bättre arbetsvillkor stärker både vardagen och krisberedskapen samtidigt. Det är sunt förnuft, inte bara god personalpolitik.
Oklara regelverk skapar osäkerhet kring krigsplacering i vård och omsorg
Reglerna kring krigsplacering, civilplikt och allmän tjänsteplikt överlappar varandra på ett förvirrande sätt. Civilplikten breddades så sent som i januari till fler samhällsviktiga områden, vilket gjort läget än mer komplicerat för både arbetsgivare och anställda. Många anställda vet i dag inte riktigt vad som gäller dem. Regeringen lämnade dessutom den 7 juli 2026 en proposition som ska tydliggöra personalförsörjningen inom det civila försvaret. Det är ett steg i rätt riktning för hela landet. Men Kungälv behöver inte vänta på riksdagen för att agera lokalt. Vi kan redan i dag informera vår personal tydligt om vad en krigsplacering faktiskt innebär för dem.
Familjekonsekvenser av krigsplacering i vård och omsorg
Krigsplacering handlar inte bara om jobbet. En förälder som krigsplaceras på annan ort kan tvingas lämna sitt barn mitt under en kris. Det är ett perspektiv som sällan lyfts i beredskapsdebatten. Jag menar att barnperspektivet måste väga tungt när kommunen planerar sin krigsorganisation. Vi behöver därför fråga våra medarbetare om deras familjesituation innan vi krigsplacerar dem, inte efteråt. Annars riskerar vi att skapa nya problem samtidigt som vi löser gamla.
En trygg vardag bygger en trygg kris
Kungälv kan inte ensamt lösa nationella regelfrågor om civilplikt och tjänsteplikt. Men vi kan göra vår del hemma redan nu. Jag har brytt mig om personaltäthet och arbetsmiljö länge, och det arbetet fortsätter jag med i budgeten. Det är också en tydlig prioritering i Socialdemokraternas valprogram för Kungälv. Vi kan satsa på personaltäthet så att grundbemanningen håller både i vardag och kris. Vi kan dessutom informera vår personal tydligt om vad en krigsplacering innebär för dem och deras familjer. En trygg vardag i omsorgen bygger sammanfattningsvis den trygghet som håller även när krisen till slut kommer.
Trygghet byggs i vardagen, inte bara i kris.
Pia Gillerstedt (S) Social- och omsorgsråd samt ordförande i utskottet för trygghet och stöd
